Viśvajit-khaṇḍa · Chapter 43
Sourceश्रीनारद उवाच - इत्थं खंडं तु भद्राश्चं जित्वा श्रीयादवेश्वरः ॥ यदुभीः सैनिकैः सार्द्धमिलावृतमथाययौ ॥१॥ विभाति यत्रैव गिरींद्रराजो भूपद्मगोलस्य च कर्णिकेव ॥ स्फुरद्द्युतिः स्वर्णमयः सुमेरुः सुरालयो मैथिल रत्नसानुः ॥२॥ तं सर्वतो मंदरमेरुसुंदरौ सुपार्श्व एवं कुमुदश्चतुर्थकः ॥ विभाति सैको गिरिभिर्नगेश्वर- श्चतुष्पदार्थैश्च मनोरथा इव ॥३॥ जांबूनदं जंबुभवं हि यत्र यतः स्वतः सिद्धिभवं सुवर्णम् ॥ यत्रारुणोदाख्यनदी च जाता यद्वारिपानाद्भुवि नामयित्वम् ॥४॥ कदंबजा मधुधाराश्च पंच यासां तु पानेन नृणां कदापि ॥ शीतोष्णवैवर्ण्यपरिश्रमाद्या दौर्गन्ध्यभावा न भवंति राजन् ॥५॥ यदुद्भवाः कामदुघा नदाश्च रत्नान्नवासःशुभभूषणानि ॥ शय्यासनादीनि फलानि यानि दिव्यानि तानि त्वथ चार्पयंति ॥६॥ एवं च यत्रोर्ध्ववनं प्रसिद्धं संकर्षणो यत्र विराजतेऽथ ॥ शिवः सदासौ रमते प्रियाभिः स्त्रीभावतां यांति जनास्तु तत्र ॥७॥ हैमांबुजैः शीतवसंतवायुभिः काश्मीरवृक्षैश्च लवंगजालैः ॥ देवद्रुमामोदमदांधषट्पदै- रिलावृतं खंडमतीव रेजे ॥८॥ पश्यन् भुवं स्वर्णमयीं मनोहरां वैदूर्यरत्नांकुरवृंदचित्रिताम् ॥ इलावृतं पूर्णमलंकृतैः सुरै- र्विजित्य खंडं जगृहे बलिं हरिः ॥९॥ श्रीशोभनो नाम पुरा कृतेन जामातृकोऽभून्मुचुकुंदभूभृतः ॥ एकादशीं यः समुपोष्य भारते प्राप्तः स देवैः किल मंदराचले ॥१०॥ अद्यापि राज्यं कुरुते कुबेरवद्- राज्ञः सुतोऽसौ किल चन्द्रभागया ॥ नीत्वा बलिं देववरस्य संमुखे समाययौ मैथिल सुंदरः परः ॥११॥ प्रदक्षिणीकृत्य हरिं यदूत्तमं पादारविंदे पतितोऽथ शोभनः ॥ भक्त्या प्रणम्याशु बलिं महात्मने दत्वा ययौ मैथिल मंदराचलम् ॥१२॥ बहुलाश्व उवाच - शोभने च नृपे याते भगवान्मधुसूदनः ॥ अग्रे चकार किं देवो वद देवर्षिसत्तम ॥१३॥ श्रीनारद उवाच - सरोवरं परं दिव्यं तस्मिन्मन्दरसानुनि ॥ सौवर्णपङ्कजं वीक्ष्य किरीटी प्राह माधवम् ॥१४॥ अर्जुन उवाच - कांचनीभिर्लताभिश्च सौवर्णेः पंकजैर्वृतम् ॥ वद मां देवकीपुत्र कस्येदं कुंडमद्भुतम् ॥१५॥ श्रीभगवानुवाच - पृथुः पूर्वो राजराजः स्वायंभुवकुलोद्भवः ॥ तताप स तपो दिव्यं तस्येदं कुण्डमद्भुतम् ॥१६॥ अस्य पीत्वा जलं सद्यः सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥ स्नात्वा तद्धाम परमं याति पार्थ नरेतरः ॥१७॥ श्रीनारद उवाच - अत्रैव भगवान्साक्षात्तपोभूमिं जगाम ह ॥ सरूपास्तत्र नृत्यंति सर्वास्ता ह्यष्टसिद्धयः ॥१८॥ ता वीक्ष्य चोद्धवः प्राह भगवंतं सनातनम् ॥ उद्धव उवाच - कस्येयं सुतपोभूमिर्मन्दराचलसन्निधौ ॥ मूर्तिमत्यो विराजंत्यः काः स्त्रियो वद हे प्रभो ॥१९॥ श्रीभगवानुवाच - स्वायंभुवेन मनुना तपश्चात्र कृतं पुरा ॥ तस्येयं सुतपोभूमिरद्यापि श्रेयसी बहु ॥२०॥ सदात्रैव हि वर्तंते नारीरूपाष्टसिद्धयः ॥ अत्र प्राप्तस्य कस्यापि ततस्ताश्च भवंति हि ॥२१॥ अत्र क्षणेन तपसा देवत्वं याति मानवः ॥ तपोभूमेश्च माहात्म्यं वक्तुं नालं चतुर्मुखः ॥२२॥ श्रीनारद उवाच - इत्युक्त्वा भगवान्कृष्णः स्वसैन्यपरिवारितः ॥ जगाम प्रोत्कटान्देशान्दुन्दुभीन्नादयन्मुहुः ॥२३॥ हिरण्यकशिपुर्दैत्यो यत्र तेपे तपः पुरा ॥ यत्र लीलावती नाम वर्तते कांचनी पुरी ॥२४॥ लीलावतीश्वरः साक्षाद्वीतिहोत्रो हुतासनः ॥ नित्यं राज्यं प्रकुरुते मूर्तिमान् भुवि सुव्रतः ॥ २५॥ सोऽपि श्रीकृष्णचंद्राय पुरुषाय महात्मने ॥ बलिं दत्वा परां शश्वत्स्तुतिं चक्रे धनंजयः ॥२६॥ इत्थं पश्यन्देवदेवः सर्वं वर्षमिलावृतम् ॥ जगाम वेदनगरं जंबूद्वीपं मनोरमम् ॥२७॥ मूर्तिमान् यत्र निगमो दृश्यते सर्वदैव हि ॥ तत्सभायां सदा वाणी वीणापुस्तकधारिणी ॥२८॥ गायन्ती कृष्णचरितं सुभगं मंगलायनम् ॥ उर्वशीपूर्वचित्याद्या नृत्यंत्यप्सरसो नृप ॥२९॥ हावभावकटाक्षैश्च तोषयन्त्यः श्रुतीश्वरम् ॥ अहं विश्वावसुश्चैव तुंबरुश्च सुदर्शनः ॥३०॥ तथा चित्ररथो ह्येते वादित्राणि मुहुर्मुहुः ॥ वेणुवीणामृदङ्गानि मुरुयष्टियुतानि च ॥३१॥ तालदुन्दुभिभिः सार्द्धं वादयन्ति यथाविधि ॥ ह्रस्वदीर्घप्लुतोदात्तानुदात्तस्वरिता नृप ॥३२॥ सानुनासिकभेदश्च तथा निरनुनासिकः ॥ एतैरष्टादशैर्भैदैर्गीयन्ते श्रुतयः परैः ॥३३॥ मूर्तिमन्तो विराजंते तत्र वेदपुरे नृप ॥ अष्टौ तालाः स्वराः सप्त तथा ग्रामत्रयं नृप ॥३४॥ वसन्ति वेदनगरे मूर्तिमन्तः सदैव हि ॥ भैरवो मेघमल्लारो दीपको मालकंसकः ॥३५॥ श्रीरागश्चापि हिंडोलो रागाः षट् संप्रकीर्तिताः ॥ पञ्चभिश्च प्रियाभिश्च तनुजैरष्टभिः पृथक् ॥३६॥ मूर्तिमन्तस्तु ते तत्र विचरन्ति नरेश्वर ॥ भैरवो बभ्रूवर्णश्च मालकंसः शुकद्युतिः ॥३७॥ मयूरद्युतिसंयुक्तो मेघमल्लार एव हि ॥ सुवर्णाभो दीपकश्च श्रीरागोऽरुणवर्णभृत् ॥ हिंडोलो दिव्यहंसाभो राजते मिथिलेश्वर ॥३८॥ बहुलाश्व उवाच - तालानां च स्वराणां च ग्रामाणां मुनिसत्तम ॥ नृत्यानां कति भेदा वै नामभिः सहितान् वद ॥३९॥ श्रीनारद उवाच - रूपकश्चञ्चरीकश्च तालः परमठः स्मृतः ॥ विराटकमठश्चैव मल्लकश्च झटिज्जुटा ॥४०॥ निषादर्षभगांधार-षड्जमध्यमधैवताः ॥ पञ्चमश्चेत्यमी राजन् स्वराः सप्त प्रकीर्तिताः ॥४१॥ माधुर्यमथ गांधारं ध्रौव्यं ग्रामत्रयं स्मृतम् ॥ रासं च तांडवं नाट्यं गांधर्वं कैन्नरं तथा ॥४२॥ वैद्याधरं गौह्यकं च नृत्यमाक्रूरसं नृप ॥ हावभावानुभावैश्च दशभिश्चाष्टभेदवत् ॥४३॥ सारेगमपधनीति स्वरगम्यं पदं स्मृतम् ॥ एतत्ते कथितं राजन् किं भूयः श्रोतुमिच्छसि ॥४४॥
śrīnārada uvāca - itthaṃ khaṃḍaṃ tu bhadrāścaṃ jitvā śrīyādaveśvaraḥ || yadubhīḥ sainikaiḥ sārddhamilāvṛtamathāyayau ||1|| vibhāti yatraiva girīṃdrarājo bhūpadmagolasya ca karṇikeva || sphuraddyutiḥ svarṇamayaḥ sumeruḥ surālayo maithila ratnasānuḥ ||2|| taṃ sarvato maṃdaramerusuṃdarau supārśva evaṃ kumudaścaturthakaḥ || vibhāti saiko giribhirnageśvara- ścatuṣpadārthaiśca manorathā iva ||3|| jāṃbūnadaṃ jaṃbubhavaṃ hi yatra yataḥ svataḥ siddhibhavaṃ suvarṇam || yatrāruṇodākhyanadī ca jātā yadvāripānādbhuvi nāmayitvam ||4|| kadaṃbajā madhudhārāśca paṃca yāsāṃ tu pānena nṛṇāṃ kadāpi || śītoṣṇavaivarṇyapariśramādyā daurgandhyabhāvā na bhavaṃti rājan ||5|| yadudbhavāḥ kāmadughā nadāśca ratnānnavāsaḥśubhabhūṣaṇāni || śayyāsanādīni phalāni yāni divyāni tāni tvatha cārpayaṃti ||6|| evaṃ ca yatrordhvavanaṃ prasiddhaṃ saṃkarṣaṇo yatra virājate'tha || śivaḥ sadāsau ramate priyābhiḥ strībhāvatāṃ yāṃti janāstu tatra ||7|| haimāṃbujaiḥ śītavasaṃtavāyubhiḥ kāśmīravṛkṣaiśca lavaṃgajālaiḥ || devadrumāmodamadāṃdhaṣaṭpadai- rilāvṛtaṃ khaṃḍamatīva reje ||8|| paśyan bhuvaṃ svarṇamayīṃ manoharāṃ vaidūryaratnāṃkuravṛṃdacitritām || ilāvṛtaṃ pūrṇamalaṃkṛtaiḥ surai- rvijitya khaṃḍaṃ jagṛhe baliṃ hariḥ ||9|| śrīśobhano nāma purā kṛtena jāmātṛko'bhūnmucukuṃdabhūbhṛtaḥ || ekādaśīṃ yaḥ samupoṣya bhārate prāptaḥ sa devaiḥ kila maṃdarācale ||10|| adyāpi rājyaṃ kurute kuberavad- rājñaḥ suto'sau kila candrabhāgayā || nītvā baliṃ devavarasya saṃmukhe samāyayau maithila suṃdaraḥ paraḥ ||11|| pradakṣiṇīkṛtya hariṃ yadūttamaṃ pādāraviṃde patito'tha śobhanaḥ || bhaktyā praṇamyāśu baliṃ mahātmane datvā yayau maithila maṃdarācalam ||12|| bahulāśva uvāca - śobhane ca nṛpe yāte bhagavānmadhusūdanaḥ || agre cakāra kiṃ devo vada devarṣisattama ||13|| śrīnārada uvāca - sarovaraṃ paraṃ divyaṃ tasminmandarasānuni || sauvarṇapaṅkajaṃ vīkṣya kirīṭī prāha mādhavam ||14|| arjuna uvāca - kāṃcanībhirlatābhiśca sauvarṇeḥ paṃkajairvṛtam || vada māṃ devakīputra kasyedaṃ kuṃḍamadbhutam ||15|| śrībhagavānuvāca - pṛthuḥ pūrvo rājarājaḥ svāyaṃbhuvakulodbhavaḥ || tatāpa sa tapo divyaṃ tasyedaṃ kuṇḍamadbhutam ||16|| asya pītvā jalaṃ sadyaḥ sarvapāpaiḥ pramucyate || snātvā taddhāma paramaṃ yāti pārtha naretaraḥ ||17|| śrīnārada uvāca - atraiva bhagavānsākṣāttapobhūmiṃ jagāma ha || sarūpāstatra nṛtyaṃti sarvāstā hyaṣṭasiddhayaḥ ||18|| tā vīkṣya coddhavaḥ prāha bhagavaṃtaṃ sanātanam || uddhava uvāca - kasyeyaṃ sutapobhūmirmandarācalasannidhau || mūrtimatyo virājaṃtyaḥ kāḥ striyo vada he prabho ||19|| śrībhagavānuvāca - svāyaṃbhuvena manunā tapaścātra kṛtaṃ purā || tasyeyaṃ sutapobhūmiradyāpi śreyasī bahu ||20|| sadātraiva hi vartaṃte nārīrūpāṣṭasiddhayaḥ || atra prāptasya kasyāpi tatastāśca bhavaṃti hi ||21|| atra kṣaṇena tapasā devatvaṃ yāti mānavaḥ || tapobhūmeśca māhātmyaṃ vaktuṃ nālaṃ caturmukhaḥ ||22|| śrīnārada uvāca - ityuktvā bhagavānkṛṣṇaḥ svasainyaparivāritaḥ || jagāma protkaṭāndeśāndundubhīnnādayanmuhuḥ ||23|| hiraṇyakaśipurdaityo yatra tepe tapaḥ purā || yatra līlāvatī nāma vartate kāṃcanī purī ||24|| līlāvatīśvaraḥ sākṣādvītihotro hutāsanaḥ || nityaṃ rājyaṃ prakurute mūrtimān bhuvi suvrataḥ || 25|| so'pi śrīkṛṣṇacaṃdrāya puruṣāya mahātmane || baliṃ datvā parāṃ śaśvatstutiṃ cakre dhanaṃjayaḥ ||26|| itthaṃ paśyandevadevaḥ sarvaṃ varṣamilāvṛtam || jagāma vedanagaraṃ jaṃbūdvīpaṃ manoramam ||27|| mūrtimān yatra nigamo dṛśyate sarvadaiva hi || tatsabhāyāṃ sadā vāṇī vīṇāpustakadhāriṇī ||28|| gāyantī kṛṣṇacaritaṃ subhagaṃ maṃgalāyanam || urvaśīpūrvacityādyā nṛtyaṃtyapsaraso nṛpa ||29|| hāvabhāvakaṭākṣaiśca toṣayantyaḥ śrutīśvaram || ahaṃ viśvāvasuścaiva tuṃbaruśca sudarśanaḥ ||30|| tathā citraratho hyete vāditrāṇi muhurmuhuḥ || veṇuvīṇāmṛdaṅgāni muruyaṣṭiyutāni ca ||31|| tāladundubhibhiḥ sārddhaṃ vādayanti yathāvidhi || hrasvadīrghaplutodāttānudāttasvaritā nṛpa ||32|| sānunāsikabhedaśca tathā niranunāsikaḥ || etairaṣṭādaśairbhaidairgīyante śrutayaḥ paraiḥ ||33|| mūrtimanto virājaṃte tatra vedapure nṛpa || aṣṭau tālāḥ svarāḥ sapta tathā grāmatrayaṃ nṛpa ||34|| vasanti vedanagare mūrtimantaḥ sadaiva hi || bhairavo meghamallāro dīpako mālakaṃsakaḥ ||35|| śrīrāgaścāpi hiṃḍolo rāgāḥ ṣaṭ saṃprakīrtitāḥ || pañcabhiśca priyābhiśca tanujairaṣṭabhiḥ pṛthak ||36|| mūrtimantastu te tatra vicaranti nareśvara || bhairavo babhrūvarṇaśca mālakaṃsaḥ śukadyutiḥ ||37|| mayūradyutisaṃyukto meghamallāra eva hi || suvarṇābho dīpakaśca śrīrāgo'ruṇavarṇabhṛt || hiṃḍolo divyahaṃsābho rājate mithileśvara ||38|| bahulāśva uvāca - tālānāṃ ca svarāṇāṃ ca grāmāṇāṃ munisattama || nṛtyānāṃ kati bhedā vai nāmabhiḥ sahitān vada ||39|| śrīnārada uvāca - rūpakaścañcarīkaśca tālaḥ paramaṭhaḥ smṛtaḥ || virāṭakamaṭhaścaiva mallakaśca jhaṭijjuṭā ||40|| niṣādarṣabhagāṃdhāra-ṣaḍjamadhyamadhaivatāḥ || pañcamaścetyamī rājan svarāḥ sapta prakīrtitāḥ ||41|| mādhuryamatha gāṃdhāraṃ dhrauvyaṃ grāmatrayaṃ smṛtam || rāsaṃ ca tāṃḍavaṃ nāṭyaṃ gāṃdharvaṃ kainnaraṃ tathā ||42|| vaidyādharaṃ gauhyakaṃ ca nṛtyamākrūrasaṃ nṛpa || hāvabhāvānubhāvaiśca daśabhiścāṣṭabhedavat ||43|| sāregamapadhanīti svaragamyaṃ padaṃ smṛtam || etatte kathitaṃ rājan kiṃ bhūyaḥ śrotumicchasi ||44||
English translation
Received a meeting with King Shobhan in Ilavritavarsha: Residence of Murtimati Siddhis in Swayambhuva Manuki Tapobhumi; Achievement of Mevapana from Agnidev in Leelavatipuri; Distinctions of Murtiman Vedas, Ragas, Talas, Swaras, Gramas, and Dances in Vedanagar
Says Srinardji - Rajan. Thus, after conquering Bhadrasvavarsha, Shriyadaveshwara went to Ilavritavarsha with Hari Yadava soldiers. 1.
Mithileshwar! It is in the spring season that Girirajadhiraja 'Sumeru', the radiant mountain king, adorned with jewelled spires, the abode of the gods, adorns itself like a lotus kernel in the form of a globe. It is surrounded by four mountains - Mandara, Meru-Mandara, Suparshva, and Kumuda. Surrounded by these four, he adorns himself as a Giriraja Sumeru, endowed with the four elements of Dharma, Artha, Kama and Moksha. 2-3. (Vishwajitkhand Chapter 41 to 45)
In that calendar year, spontaneous gold called jamboonad, produced from the juice of jambu fruit, is available. A river named 'Arunoda' has appeared there from the Jamburas, whose water does not cause any disease on this surface. The king! There flow five streams of honey called 'kadamba' originating from the Kadamba tree, by the drinking of which humans never get the defects of cold and heat, vivarna (fading of kantika), fatigue, and bad smell. From those honey-dreams appear the rivers of fulfillment, which, according to the will of men, offer gems, grains, garments, beautiful ornaments, beds, and seats, etc., to all that are divine fruits. Similarly, there is the well-known 'Uparthavana', where Lord Sankarsha resides, a forest in which Lord Shiva himself resides with his beloved Jyotis, and the departed men instantly transform into female forms. The golden lotus, the cool spring breeze, the saffron trees, clusters of cloves and vines, and the illusion of being blinded by the scent of the Deva trees - all add to the splendor of the spring season. Seeing the enchanting golden lands there, which seemed strange with the sprouts of Vaiduraimani, Lord Sri Hari conquered the full-fledged Ilavrita Varsha from the ornate deities and received a gift from it. 4 - 9.
In the earlier Satya Yuga, King Muchukunda's son-in-law Shobhan attained the virtue of fasting on Ekadashi in Bharatavarsha, as a result of which the gods granted him residence on Mandrachal. Even today, he rules there with Queen Chandrabhaga like Prince Kubre. Mithileshwar! He came before Lord Krishna, the Supreme Personality of Godhead, with an extremely beautiful and beautiful offering. After circumambulating Yadukulatilaka Srihariki, Shobana fell at his feet and went back to Mandrachala, paying obeisance to the deity with devotion. 10-12 |
Bahulashva asked, "Lord of the gods! Explain what Lord Madhusudana did next when King Shobana left. 13.
Srinardji said, "Rajan! On the top of that mandrachal is a transcendental lake, in which golden lotuses bloom. Seeing this, Arjuna, the Crowned One, asked Madhava Krishna - "Devkinandan! Whose is this wonderful pond full of golden vines and golden lotuses? Tell me 14-15 |
Srinardji says - Rajan! It is here that the Lord directly debuted in a tapobhumi, where the eight Siddhis always dance in idol. Seeing these achievements, Udhava inquired of the eternal God. 183.
Srinardji says - Rajan! With that, Lord Krishna surrounded by his army and played the dundubhi repeatedly, went to the most intense regions where the demon Hiranyakashipu had meditated in the past and where there is a golden city called Lilavati. The lord of that Leelavati is Agni, directly named Vetihotra, who reigns as a perpetual idol, following the Uttama Vrata. That Dhananjay Deva also gave excellent praise to the Supreme Personality of Godhead Shri Krishna Chandra by offering him gifts. 23-26 |
Thus, while having darshan of the entire Ilavritavarsha, Devadhideva Lord Krishna went to Vednagar, which is a picturesque place in Jambudvipa. In that city, Lord Nigama (Veda) is always seen as an idol. In their assembly, Vagadevata Vani (Saraswati), always a Veena-book-bearer, sings the Sri Krishna-charita, adorned with beauty and auspiciousness. O Lord! Apsaras like Urvashi and Viprachitti dance there. And through her gestures, Tath keeps on pleasing Vedeshwara with sarcasm. Main, Vishwavasu, Tumburu, Sudarshan, and Chitraratha all play instruments like Venu, Veena, Mridanga, Muruyashti, etc. formally along with Khartal and Dundubhi. O Lord! There are hymns sung with eighteen variations - Hasva, Dirgha, Pluta, Sublime, Anudatta, Swarita and Sanunasika and Nirunasika. Nareshwar. In Vedapura, all eight talas, seven swaras, and all three villages are represented. 27-34 | (Vishwajitkhand Chapter 41 to 45)
Raga-raginis also reside as murtimati in Vednagar. Bhairav, Meghamallar, Deepak, Malkosh, Shrirag and Hindol are all mentioned ragas. He has five wives and eight sons. O Lord! They all roam there as idolaters. 'Bhairav 'is brown,' Malkosh 'is green like a parrot,' Meghamallar's' Kanti 'is like a peacock. The colour of 'Deepak' is similar to that of Suvarna and 'Shriraga' is of Aruna colour. Mithileshwar! The colour of 'Hindol' looks like that of a divine goose. 35-38 |
Bahulashva asked, "Munishreshtha! Tala, swara, grama, and nritya - how many variations are there? Describe all of these in detail. 39.
Narada said, "O king! The eight talas are Rupak, Charcharik, Paramath, Virata, Kamath, Mallak, Jhatit, and Juta. The king! The seven swarams are called Nishada, Rishabha, Gandhara, Shadja, Madhyama, Dhaivata, and Panchama. Madhurya, Gandhara, and Dhruvya are considered to be the three villages. The eight dance forms are Raas, Tandav, Natya, Gandharva, Kannar, Vaidyadhara, Gauhyaka, and Apsaras. They are all made up of ten gestures and feelings. The stanza 'Saregamapadhani' conveying the swarams is as follows. The king! All this I told you, now what else do you want to hear? . 40-44 |
Thus was completed the forty-third chapter of the Narada Bahulashva Samvad under the Vishwajit Khanda in the Srigargha Samhita, titled 'The Description of Vedagara'. 43.
Complete chapter-aligned witnesses. Sanskrit Wikisource page 24690, revision 92761 (2016-11-29T11:37:53Z). English was rendered from the complete Hindi chapter at https://www.mahakavya.com/vishwajitkhand-chapter-41-to-45/ as a transparent machine-assisted translation using the pinned IndicTrans2 Indic–English Distilled 200M model and retained without claiming verse-by-verse alignment.