Second Night · Chapter 7
Sourceसप्तमो ऽध्यायः श्री-नारद उवाच— भक्ति-ज्ञानꣳ श्रुतꣳ नाथ परमाद्भुतम् ईप्सितम् । मुक्ति-ज्ञान-विधानꣳ च विस्तीर्णꣳ वक्तुम् अर्हसि ॥१॥ श्री-महादेव उवाच— लीनता हरि-पादाब्जे मुक्तिर् अत्यभिधीयते । इदम् एव हि निर्वाणꣳ वैष्णवानाम् असम्मतम् ॥२॥ सालोक्य-सार्ष्टि-सामीप्य-सारूप्यम् इत्य् अतः क्रमात् । भोगरीपꣳ च सुखदम् इत् मुक्ति-चतुष्टयम् ॥३॥ श्री-हरेर् भक्ति-दास्यꣳ च सर्व-मुक्तेः परꣳ मुने । वैष्णवानाम् अभिमतꣳ सारात् सारꣳ परात् परम् ॥४॥ काश्याꣳ च मरणꣳ पुत्र परꣳ निर्वाणा-कारणम् । दक्ष-कर्णे मृत्यु-काले मयोक्तꣳ मन्त्रम् एव च ॥५॥ निर्वाण-मोक्षदꣳ वत्स कर्म-मूल-निकृन्तनम् । निर्वाण-मोक्षम् एवेदꣳ मोक्ष-विद्भिः प्रकीर्तितम् ॥६॥ गङ्गायाꣳ च जले मुक्तिः क्षेत्रे नारायणे मुने । ज्ञानतश् चेत् त्यजेत् प्राणान् कृष्ण-स्मरण-पूर्वकम् । जले स्थले चान्तरीक्षे गङ्गा-सागर-सꣳगमे ॥७॥ श्री-नारद उवाच— प्राणिनाꣳ येन मन्त्रेण मुक्तिर् भवति शाश्वती । वाराणस्याꣳ त्वयोक्तꣳ च तन् माꣳ कथितुम् अर्हसि ॥८॥ अन्यथाहꣳ कृपा-सिन्धो सद्यस् त्यक्ष्ये कलेवरम् । माꣳ भक्तम् अनुरक्तꣳ च नाथ मा कुरु वञ्चनाम् ॥९॥ श्री-महादेव उवाच— गुप्तꣳ वेद-पुराणेषु चेत् इतिहासेषु नारद । पञ्च-रात्रेषु सर्वेषु कथꣳ वक्ष्यामि माꣳ वद ॥१०॥ अहꣳ हत्याभयेनैव वक्ष्यामि गोपनꣳ परम् । श्रूयताꣳ दक्ष-कर्णे च न वक्तव्यꣳ कदाचन ॥११॥ मन्त्रो ऽयꣳ मन्त्र-साराद् यः सर्वाद्य-बीज-मध्यमः । पञ्च-वर्गाद्वितीयश् च वर्णश् च गुरुमान् भवेत् ॥१२॥ पञ्चमे पन्ह्चमो वर्णो विष्णुमान् ङेन्त एव सः । जगत्-पूति-प्रियान्तश् च मन्त्रः सप्ताक्षरो मुने ॥१३॥ प्रयागे मुण्डनꣳ चैव परꣳ निर्वाण-कारणम् । दोलायमानꣳ गोविन्दꣳ पुण्ये वृन्दावने वने ॥१४॥ दृष्टि-मात्रेण विप्रेन्द्र परꣳ निर्वाण-कारणम् । निर्वाणꣳ दृष्टि-मात्रेण मञ्च-स्थꣳ मधु-सूदनम् ॥१५॥ रथ-स्थꣳ वामनꣳ चैव निर्वाणꣳ दृष्टि-मात्रतः । कार्तिकी-पूर्णिमायाꣳ व राधार्चा-दृष्टि-पूजनम् ॥१६॥ यत्र तत्र न नियमो परꣳ निर्वाण-कारणम् । परꣳ शिव-चतुर्दश्याꣳ शिवꣳ सꣳस्थाप्य पूजनम् ॥१७॥ तद्-दिने ऽनशनꣳ विप्र परꣳ निर्वाण-कारणम् । शुभाशुभꣳ च यत् कर्म तत् तत् कर्म-निकृन्तनम् ॥१८॥ स्मरणꣳ श्री-हरेः पाद-पद्मꣳ निर्वाण-कारणम् । वैशाख्याꣳ पुष्कर-स्नानꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥१९॥ गङ्गा-सागर-तोये च मृत्युर् निर्वाण-कारणम् । कार्तिक्याꣳ च शिला-दानꣳ पृथिवी-विपुल.दानकम् ॥२०॥ कार्तिके तुलसी-दानꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् । ब्रह्म-सꣳस्थापनꣳ चैव परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२१॥ कन्या-दानꣳ वैष्णवाय परꣳ निर्वाण-कारणम् । परꣳ निर्वाण-बीजꣳ च वैष्णवोच्छिष्ट-भक्षणम् ॥२२॥ विष्णु-मन्त्रोपासकानाꣳ द्विजानाꣳ च द्विजर्षभ । तत्-पादोदक-भक्षꣳ च परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२३॥ स्वर्ण-शृङ्ग-निबद्धानाꣳ गवाꣳ लक्ष-प्रदानकम् । पृथिवी-दानꣳ च विप्रेन्द्र परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२४॥ परे नारायण-क्षेत्रे लक्ष-नाम हरेर् जपेत् । नाशनꣳ सर्व-पापानाꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२५॥ शिव-लक्ष्यार्चनꣳ भक्त्या क्षेत्रे नारायणे मुने । विधिवद्-दक्षिणा-दानꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२६॥ परꣳ राधेशयोर् मन्त्र-ग्रहणꣳ वैष्णवाद् द्विजात् । शुद्धे नारायण-क्षेत्रे परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥२७॥ ग्रन्थाष्टादश-साहस्रꣳ द्वादश-स्कन्ध-सम्मितम् । शुक-प्रोक्तꣳ भागवतꣳ श्रुत्वा निर्वाणताꣳ व्रजेत् ॥२८॥ पुरा भगवता प्रोक्तꣳ कृष्णेन ब्रह्मणे मुने । पुराण-सारꣳ शुद्धꣳ तत् तेन भागवतꣳ विदुः ॥२९॥ ब्रह्म-वैवर्तꣳ श्रवणꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् । यत्रैव विवृतꣳ ब्रह्म शुद्धꣳ निर्गुणम् ईस्पितम् ॥३०॥ ब्रह्म-प्रकृति-गणेश-कृष्णाविर्भाव-वर्णनम् । चतुःखण्ड-परिमितꣳ ब्रह्म-वैवर्तम् ईस्पितम् ॥३१॥ पराशर-कृतꣳ पुण्यꣳ धन्यꣳ विष्णु-पुराणकम् । भक्त्या तच् छ्रवणꣳ वत्स परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥३२॥ यत्र तत्र दिने वत्स हरेर् नामानुकीर्तनम् । परꣳ निर्वाण-बीजꣳ च श्री-कृष्ण-व्रत-पूजनम् ॥३३॥ यद् यत् कृतꣳ सताꣳ कर्म कृष्णे भक्त्या तद्-अर्पणम् । कर्म-निर्मूलनꣳ तच् च स्मरणꣳ मुक्ति-कारणम् ॥३४॥ यद् एक-शब्द-श्रवणꣳ पञ्च-रात्रेषु पञ्चसु । उपदिष्टꣳ ब्राह्मणाच् च परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥३५॥ पति-व्रतानाꣳ भक्त्या च भर्तुश् चरण-सेवनम् । द्विजार्चनꣳ च शूद्राणाꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥३६॥ चतुर्-वर्णाम् अपि वर्णानाꣳ गुरु-कृष्णार्चनꣳ परम् । द्विजानाꣳ वैष्णवानाꣳ च सेवनꣳ मुक्ति-कारणम् ॥३७॥ आषाढी-कार्तिकी-माघी-वैशाखी-पूर्णिमासु च । तीर्थ-स्नानꣳ प्रदानꣳ च परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥३८॥ पितृ-मातृ-गुरूणाꣳ च सेवनꣳ मुक्ति-कारणम् । निग्रहश् च हृषीकाणाꣳ केवलꣳ मुक्ति-कारणम् ॥३९॥ स्वधर्माचरणꣳ शुद्धꣳ विधर्माच् च निवर्तनम् । वेदोक्ताचरणꣳ विप्र परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४०॥ दानꣳ हिꣳसाविहीनꣳ च कृतꣳ चानशनꣳ मुने । निर्लिप्तꣳ शोभनꣳ कर्म परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४१॥ देवानाꣳ सात्त्विकी पूजा शुभदा मुक्तिदा मुने । अहिꣳसा परमो धर्मः परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४२॥ सत्य-त्रेता-द्वापरेषु सꣳन्यास-ग्रहणꣳ सताꣳ । दण्ड-ग्रहण-मात्रेण परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४३॥ कलौ दण्ड-ग्रहणेनैव परꣳ निर्वाण-कारणम् । परꣳ वेद-विरुद्धꣳ च विपरीताय कल्पते ॥४४॥ पुत्र-बन्धु-विहीनानाꣳ पालनꣳ च स्वयोषिताꣳ । पर-स्त्री-वर्जनꣳ चैव परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४५॥ तत्-पालने लभेन् मोक्षꣳ ब्रह्म-हत्याꣳ च वर्जनम् । अनाथ-भगिनी-कन्या-वधूनाꣳ परिपालनम् ॥४६॥ केवलꣳ मोक्ष-बीजꣳ च तत् त्यागे नरकꣳ ध्रुवम् । शिशूनाम् अपि पुत्राणाꣳ भ्रातृणाꣳ च तथैव च ॥४७॥ परित्यागे च नरकꣳ पालनꣳ मोक्ष-कारणम् । मन्त्रꣳ कन्या-प्रदानꣳ च सुविप्रे मोक्ष-कारणम् ॥४८॥ जीवाभय-प्रदानꣳ च शरणागत-रक्षणम् । आज्ञानाय ज्ञान-दानꣳ परꣳ निर्वाण-कारणम् ॥४९॥ मुक्ति-ज्ञानꣳ च कथितꣳ सꣳक्षेपेण यथागमम् । कापिले पञ्च-रात्रेषु कृष्णेनोक्तꣳ सुविस्तरम् ॥५०॥ अध्यात्मिकꣳ च कथितꣳ प्रथमꣳ ज्ञानम् ईप्सितम् । भक्ति-ज्ञानꣳ द्वितीयꣳ च कृष्णस्य परमात्मनः ॥५१॥ मुक्ति-ज्ञानꣳ तृतीयꣳ च कथितꣳ तद् यथाक्रमम् । ज्ञान-द्वयꣳ चावशिष्टꣳ यौगिकꣳ मायिकꣳ मुने ॥५२॥ इति श्री-नारद-पञ्च-रात्रे ज्ञानामृत-सारे द्वितीय-रात्रे शिव-नारद-सꣳवादे मुक्ति-ज्ञान-कथने सप्तमो ऽध्यायः ॥७॥ …
saptamo 'dhyāyaḥ śrī-nārada uvāca— bhakti-jñānaṁ śrutaṁ nātha paramādbhutam īpsitam | mukti-jñāna-vidhānaṁ ca vistīrṇaṁ vaktum arhasi ||1|| śrī-mahādeva uvāca— līnatā hari-pādābje muktir atyabhidhīyate | idam eva hi nirvāṇaṁ vaiṣṇavānām asammatam ||2|| sālokya-sārṣṭi-sāmīpya-sārūpyam ity ataḥ kramāt | bhogarīpaṁ ca sukhadam it mukti-catuṣṭayam ||3|| śrī-harer bhakti-dāsyaṁ ca sarva-mukteḥ paraṁ mune | vaiṣṇavānām abhimataṁ sārāt sāraṁ parāt param ||4|| kāśyāṁ ca maraṇaṁ putra paraṁ nirvāṇā-kāraṇam | dakṣa-karṇe mṛtyu-kāle mayoktaṁ mantram eva ca ||5|| nirvāṇa-mokṣadaṁ vatsa karma-mūla-nikṛntanam | nirvāṇa-mokṣam evedaṁ mokṣa-vidbhiḥ prakīrtitam ||6|| gaṅgāyāṁ ca jale muktiḥ kṣetre nārāyaṇe mune | jñānataś cet tyajet prāṇān kṛṣṇa-smaraṇa-pūrvakam | jale sthale cāntarīkṣe gaṅgā-sāgara-saṁgame ||7|| śrī-nārada uvāca— prāṇināṁ yena mantreṇa muktir bhavati śāśvatī | vārāṇasyāṁ tvayoktaṁ ca tan māṁ kathitum arhasi ||8|| anyathāhaṁ kṛpā-sindho sadyas tyakṣye kalevaram | māṁ bhaktam anuraktaṁ ca nātha mā kuru vañcanām ||9|| śrī-mahādeva uvāca— guptaṁ veda-purāṇeṣu cet itihāseṣu nārada | pañca-rātreṣu sarveṣu kathaṁ vakṣyāmi māṁ vada ||10|| ahaṁ hatyābhayenaiva vakṣyāmi gopanaṁ param | śrūyatāṁ dakṣa-karṇe ca na vaktavyaṁ kadācana ||11|| mantro 'yaṁ mantra-sārād yaḥ sarvādya-bīja-madhyamaḥ | pañca-vargādvitīyaś ca varṇaś ca gurumān bhavet ||12|| pañcame panhcamo varṇo viṣṇumān ṅenta eva saḥ | jagat-pūti-priyāntaś ca mantraḥ saptākṣaro mune ||13|| prayāge muṇḍanaṁ caiva paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | dolāyamānaṁ govindaṁ puṇye vṛndāvane vane ||14|| dṛṣṭi-mātreṇa viprendra paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | nirvāṇaṁ dṛṣṭi-mātreṇa mañca-sthaṁ madhu-sūdanam ||15|| ratha-sthaṁ vāmanaṁ caiva nirvāṇaṁ dṛṣṭi-mātrataḥ | kārtikī-pūrṇimāyāṁ va rādhārcā-dṛṣṭi-pūjanam ||16|| yatra tatra na niyamo paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | paraṁ śiva-caturdaśyāṁ śivaṁ saṁsthāpya pūjanam ||17|| tad-dine 'naśanaṁ vipra paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | śubhāśubhaṁ ca yat karma tat tat karma-nikṛntanam ||18|| smaraṇaṁ śrī-hareḥ pāda-padmaṁ nirvāṇa-kāraṇam | vaiśākhyāṁ puṣkara-snānaṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||19|| gaṅgā-sāgara-toye ca mṛtyur nirvāṇa-kāraṇam | kārtikyāṁ ca śilā-dānaṁ pṛthivī-vipula.dānakam ||20|| kārtike tulasī-dānaṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | brahma-saṁsthāpanaṁ caiva paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||21|| kanyā-dānaṁ vaiṣṇavāya paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | paraṁ nirvāṇa-bījaṁ ca vaiṣṇavocchiṣṭa-bhakṣaṇam ||22|| viṣṇu-mantropāsakānāṁ dvijānāṁ ca dvijarṣabha | tat-pādodaka-bhakṣaṁ ca paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||23|| svarṇa-śṛṅga-nibaddhānāṁ gavāṁ lakṣa-pradānakam | pṛthivī-dānaṁ ca viprendra paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||24|| pare nārāyaṇa-kṣetre lakṣa-nāma harer japet | nāśanaṁ sarva-pāpānāṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||25|| śiva-lakṣyārcanaṁ bhaktyā kṣetre nārāyaṇe mune | vidhivad-dakṣiṇā-dānaṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||26|| paraṁ rādheśayor mantra-grahaṇaṁ vaiṣṇavād dvijāt | śuddhe nārāyaṇa-kṣetre paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||27|| granthāṣṭādaśa-sāhasraṁ dvādaśa-skandha-sammitam | śuka-proktaṁ bhāgavataṁ śrutvā nirvāṇatāṁ vrajet ||28|| purā bhagavatā proktaṁ kṛṣṇena brahmaṇe mune | purāṇa-sāraṁ śuddhaṁ tat tena bhāgavataṁ viduḥ ||29|| brahma-vaivartaṁ śravaṇaṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | yatraiva vivṛtaṁ brahma śuddhaṁ nirguṇam īspitam ||30|| brahma-prakṛti-gaṇeśa-kṛṣṇāvirbhāva-varṇanam | catuḥkhaṇḍa-parimitaṁ brahma-vaivartam īspitam ||31|| parāśara-kṛtaṁ puṇyaṁ dhanyaṁ viṣṇu-purāṇakam | bhaktyā tac chravaṇaṁ vatsa paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||32|| yatra tatra dine vatsa harer nāmānukīrtanam | paraṁ nirvāṇa-bījaṁ ca śrī-kṛṣṇa-vrata-pūjanam ||33|| yad yat kṛtaṁ satāṁ karma kṛṣṇe bhaktyā tad-arpaṇam | karma-nirmūlanaṁ tac ca smaraṇaṁ mukti-kāraṇam ||34|| yad eka-śabda-śravaṇaṁ pañca-rātreṣu pañcasu | upadiṣṭaṁ brāhmaṇāc ca paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||35|| pati-vratānāṁ bhaktyā ca bhartuś caraṇa-sevanam | dvijārcanaṁ ca śūdrāṇāṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||36|| catur-varṇām api varṇānāṁ guru-kṛṣṇārcanaṁ param | dvijānāṁ vaiṣṇavānāṁ ca sevanaṁ mukti-kāraṇam ||37|| āṣāḍhī-kārtikī-māghī-vaiśākhī-pūrṇimāsu ca | tīrtha-snānaṁ pradānaṁ ca paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||38|| pitṛ-mātṛ-gurūṇāṁ ca sevanaṁ mukti-kāraṇam | nigrahaś ca hṛṣīkāṇāṁ kevalaṁ mukti-kāraṇam ||39|| svadharmācaraṇaṁ śuddhaṁ vidharmāc ca nivartanam | vedoktācaraṇaṁ vipra paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||40|| dānaṁ hiṁsāvihīnaṁ ca kṛtaṁ cānaśanaṁ mune | nirliptaṁ śobhanaṁ karma paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||41|| devānāṁ sāttvikī pūjā śubhadā muktidā mune | ahiṁsā paramo dharmaḥ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||42|| satya-tretā-dvāpareṣu saṁnyāsa-grahaṇaṁ satāṁ | daṇḍa-grahaṇa-mātreṇa paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||43|| kalau daṇḍa-grahaṇenaiva paraṁ nirvāṇa-kāraṇam | paraṁ veda-viruddhaṁ ca viparītāya kalpate ||44|| putra-bandhu-vihīnānāṁ pālanaṁ ca svayoṣitāṁ | para-strī-varjanaṁ caiva paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||45|| tat-pālane labhen mokṣaṁ brahma-hatyāṁ ca varjanam | anātha-bhaginī-kanyā-vadhūnāṁ paripālanam ||46|| kevalaṁ mokṣa-bījaṁ ca tat tyāge narakaṁ dhruvam | śiśūnām api putrāṇāṁ bhrātṛṇāṁ ca tathaiva ca ||47|| parityāge ca narakaṁ pālanaṁ mokṣa-kāraṇam | mantraṁ kanyā-pradānaṁ ca suvipre mokṣa-kāraṇam ||48|| jīvābhaya-pradānaṁ ca śaraṇāgata-rakṣaṇam | ājñānāya jñāna-dānaṁ paraṁ nirvāṇa-kāraṇam ||49|| mukti-jñānaṁ ca kathitaṁ saṁkṣepeṇa yathāgamam | kāpile pañca-rātreṣu kṛṣṇenoktaṁ suvistaram ||50|| adhyātmikaṁ ca kathitaṁ prathamaṁ jñānam īpsitam | bhakti-jñānaṁ dvitīyaṁ ca kṛṣṇasya paramātmanaḥ ||51|| mukti-jñānaṁ tṛtīyaṁ ca kathitaṁ tad yathākramam | jñāna-dvayaṁ cāvaśiṣṭaṁ yaugikaṁ māyikaṁ mune ||52|| iti śrī-nārada-pañca-rātre jñānāmṛta-sāre dvitīya-rātre śiva-nārada-saṁvāde mukti-jñāna-kathane saptamo 'dhyāyaḥ ||7|| …
English translation
CHAPTER VII ON MUKTI (LIBERATION)
Sri Narada said :— O Lord! I have heard the wonderful bhakti
devotion that I wanted to hear. Now describe, in detail, about the
Mukti liberation. (1)
$ri Mahadeva said :-—Mukti is being u in the lotus feet of Hari, (becoming one with Hari), finding rest and contentment in obtaining the lotus feet of Hari, as whatever is to be done, has been done. This sort of Mukti is not approved
of by the Vaignavas. (2)
nited with or absorbed
Mukiis are divided, in due order, into four classes Salokya, Sarsti Samipya, and Sarupya. These are of the nature of enjoyments and bliss one above the other. (3)
O Muni ! Devotion the ri Hari and service to Him, these are superior to all other Muktas and are liked by the Vaignavas. This is the essence of all d higher than the
highest. (4) © Child ! Death in Benares City (Kasi) is the source of final
Nirvana. At the time of departure, I give mantra on the right ear, and that mantra given by me is the bestower of Nirvana Moksa call this Nirvana moksa. (5-6)
O Muni! If one quite one’s body, knowingly remembering Krsna then whether in the Ganges river, or in Narayana kgetra, or in the confluence of the Ganges and Ocean, mukti results ; or wherever in water, earth or in sky tke individual quits his body, mukti accrues. (7)
§ri Narada said: Be pleased to tell Thou gives in the Benares City. (8)
O Thou Ocean of mercy 1 If Thou dost not tell me, I will quit my body before Thee. © Lord! Do not deceive me, Thy
devotee. (9)
essence an
me the mantra, ‘that
152 N4Grada Pajicaratram
Sri Mahadeva said:—O Narada! You ought to consider how can I speak to you the words that are kept secret in the Vedas, Itihasas, Piranas and even in all the Paficaratras (10)
However, for fear of committing murder I am telling that secret. Hear it in your right ear. Never divulge this. (11) Mantroyam mantrasarddyah sarvadya vija madhyamah |
Pancavargadvitiyasca Varnasca guruman bhavet. (12)
Pancame pancamo varno visnumin emanta eva sah\ Jagatputapriyintischa mantrah saptaksaro mune. (13)
Notes :—“Om Ram Ramayai Svaha” is the seven-lettered mantra.
at Ut wars carer
Mantra saradyah is “Om”.
Sarvadya vija madhyamah in Ram.
Paficavarga dvitiyasca, varnasca gurumin is “Ra ;” i. e. the second-letter after Pancama varga with 4 added.
Pancame—in the fifth series i. e. “‘pa’’ varga,
Pancamo varnah—the letter “ma.’?
Vignuman is with “‘a” attached i.e. ma.
Emanta is in the dative case i.e, (caturthi) i.e. ‘‘RamAayai.”’
Jagatpitapriyantah is svaha,
Saptaksara is seven syllabled.
‘Shaving off hairs of one’s head, etc. in Allahabad, at the confluence of the Ganges and the Jumna is the most excellent means of getting Nirvana, the highest goal.
And simply seeing the Deva Govinda swung to and fro (on the occasion of the swinging festival in the bright fortnight in the month of Phalguna) in the holy. Vrindavan forest, is the cause of Mukti (liberation). Similarly no sooner MadhusGdana is seen being swung to and fro on His bedstead or on the platform than one who sees it, is liberated from future births. (14-15)
Similarly no sooner Vamana is seen on the chariot (ratham) than the seer gets Moksa : in the full moon night of the month of
Second Night, Ch, VII 153
Kartika, worshipping, seeing and chanting hymus of Radha (at whatever place it may be) is the cause of Nirvana. (16)
On the Siva-caturdasi tithi after installing Siva, if one worships Him, and fasts that day, one gets Nirvana. Thereby all the karmas, auspicious and inauspicious’ are all destroyed. (17-18)
Remembrance of Sri Hari leads to Nirvana; on the fullmoon night of the month of Vaisdkha, bathing in the Puskara tirtha leads to mokga. (19)
Death at the confluence of the Ganges and Ocean is the cause of Nirvana. Bestowing grains, stones and lost of ground in the month of Kartika, also giving Tulasi in the month of Kartika is the Cause of Moksa. Brahma-samsthapana, (establishing a Brahmana family) is also the cause of Nirvana. (20-21)
e a daughter to a Vaignava is the
Making over in marriag food eaten by 4 Vaignava
cause of Nirvana. To eat the remaining in the cause of Nirvana. (22)
O Twice born! To drink water after a Brahmana, who worship in Visnu mantra, mukti. (23)
O Best of the Brahmanas ! Making gift of o golden horns made for the purpose and making (See Matsyapurdnam) is the cause of Nirvana. (24) one lakh times in Narayana-
washing the feet of is also the cause of
ne lakh cows with gifttof the world
If the name of Hari be repeated & ksetra, it destroys all sins and gives moksa- (25)
O Muni, worshipping Mabadeva with devotion one lakh times in Narayana Ksetram, as dictated in the Sastras, and giving
sacrificial fees according to rules, lead to moksa. (26)
If one takes the mantras of Radha and Krsna from a Vaispava
Brahmana in the pure Narayanaksetram, one gets Mukti. (27)
Note :—Narayana Kgetram—a sacred place or Tirtha where “Narayana is worshipped or considered as the presiding Deity. It is -the bed of the flowing river Ganges.
154 Narada Pajicardtram: If one hears Bhagavata grantha, of 18,000 verses in twelve Skandhas and said by Suka, one gets moksa. (28)
O Muni ! In olden days Bhagavan Krsna told to Brahma the
essence of Puranas, the most holy thing; hence its name has become Bhagavata. (29)
Hearing Brahma-vaivarta Puranam is the cause of Moksa,
Here is describe the nature of pure Nirguna Brahma, desired by all. (30)
This Puranam is divided into four Khandas where the appearance of Brahma, Prakrti, Ganega and Krsna are described. Hence it is called Brahmavaivatta.
It is too much loved by all. = (31) °
Hearing with devotion Visnupurdnam, holy, praiseworthy, written by ParaSara, gives mukti, (32)
O Child! Making kirtan (chanting) of the name of Hari, on any day and worshipping Sri Krsna and observing His vrata give moksa. (33)
By whatever deeds the Sadhus offer the fruits of their actions to Sri Krsna, and remember him, destroy all sins and give mukti. (34)
Hearing one word from the five fold Pajica-ratra and getting instructions from a Brahmana, brings moksa. (35)
Chaste women performing the services or their husbands and serving their feet, get mukti. The Stdras, if they worship the Brahmanas, get mukti. (36) I
If one worships Krsna, the Guru of the four Varnas, one gets
‘Mukti. To serve the Brahmanas and the Vaignavas also leads to mukti. (37)
To bathe in the sacred places of pilgrimages and to make gifts
in the full-moon tithi of the months of Asidha, Kartika, Magha, and Vaisakha lead to mukti. (38)
To serve father, mother and the Guru-like elders leads to Moksa. To control the sense also brings Nirvana Mukti. (39):
Secand Night, Ch, VIT 155
O Dvija! To practise one’s holy Svadharma (duties as enjoined by one’s Dharma), to turn one’s back from Vidharma (different religion) and to practise according to the Vedas lead to
Mokga, (40) O Muni ! Giving presents, becoming free from envy, fasting, doing pure works are the cause of Mokga. (41)
to the Devas is auspicious to keings) is the greatest
guiltiessness,
O Muni ! To-offer Sattvika worship and yields Mukti. Abirisa (non-ipjury virtue and the cause of Nirvana. (42)
In the Satya, Treté, Dvapara Yugas the saints resorting to Sannydsa, the greatest renunciation, took Dandas and got Moksa, (43)
But in this Kali Yuga men get Moksa nv Dandas ; but as this is prohibited by the Veda results. (44) ‘
To nourish and maintain of sons, and friends and to quit ot
o sooner they take s they get contrary
one’s own women (relatives) void
her’s wives lead to Moksa.
ahmanas and to avoid Brabminicide bring and wives without their helpless state leads
To maintain the Br: Moksa. To maintain sisters, daughters, husbands bring mokga, and.to quit them in an
certainly to bell. (46) To quit infants and infant brothers is the cause of hell. To
maintain them brings Moksa. (47) To give mantra to good Brahmanas and to make over
daughter in marriage to them leads to Moksa- (48) > to the beings, to protect those
To hold out words “No fear e illiterate become
_ who seek for refuge, to bestow knowledge to th the cause of Moksa. (49) ing to the Agamas about
Thus I have told you, in brief, accordi Krsna has dwelt on this
Mukti jiana. In Kapila’s Pajicaratra Sri fn detail. (50)
156 é * Narada Pajicaratram
First I told you about the spiritual knowledge, so desired by all 3 secondaly I told you about Bhakti jfiana (devotion) to Sri Krsna. (51)
And now thirdly I have spoken to you about Mukti jfiana, Now I will speak on Yogas and Mayik Jaana. (52)
Here ends the Seventh Chapter of the Second Night in Narada
s Paficaratram and Mukti Jaana.
<eomee
Complete chapter-aligned witnesses. Sanskrit/IAST is the GGM complete amended text, version 1.1, based on Vijñānānanda’s 1997 edition; the displayed Devanagari is transliterated directly from that proofread IAST witness. English is Swami Vijñānānanda’s complete translation, printed pages 151–156 (scan pages 168–173). It was extracted with Tesseract 5 English OCR from the 200 ppi published scan, with chapter boundaries controlled against the printed contents. No unsupported verse-by-verse equivalence is asserted.