Sanskrit · DevanagariComplete modern digital transcription ↗
दुःखैक भाजनानां तु मनुष्याणां कुतस्तराम् । यस्याःस्मरण मात्रेण नृॠणां शोको विनश्यति ॥ ४६॥
IAST
duḥkhaika bhājanānāṃ tu manuṣyāṇāṃ kutastarām | yasyāḥsmaraṇa mātreṇa nṛṝṇāṃ śoko vinaśyati || 46||
English
How much less could ordinary human beings, so often vessels of suffering, possess such a place? Yet merely remembering this grove destroys human sorrow.