Prakṛti-khaṇḍa · Chapter 29
Sourceश्रीनारायण उवाच ।। यमस्तस्यै विष्णुमन्त्रं दत्त्वा च विधिपूर्वकम् ।। कर्म्माशुभविपाकं च तामुवाच रवेः सुतः ।। १ ।। यम उवाच ।। शुभकर्मविपाकं च श्रुतं नानाविधं सति ।। कर्माशुभविपाकं च कथयामि निशामय ।। २ ।। नानाप्रकारं स्वर्गं च याति जीवः सुकर्मणा ।। कुकर्मणा च नरकं याति नानाविधं नरः ।। ३ ।। नरकाणां च कुण्डानि सन्ति नानाविधानि च ।। नानापुराणभेदेन नामभेदानि तानि च ।।४।। विस्तृतानि गभीराणि क्लेशदानि च जीविनाम् ।। भयङ्कराणि घोराणि हे वत्से कुत्सितानि च ।। ५ ।। षडशीतिश्च कुण्डानि संयमन्यां च सन्ति च ।। निबोध तेषां नामानि प्रसिद्धानि श्रुतौ सति ।।६।। वह्निकुण्डं तप्तकुण्डं क्षमकुण्डं भयानकम् ।। विट्कुण्डं मूत्रकुण्डं च श्लेष्मकुण्डं च दुःसहम् ।। ७ ।। गरकुण्डं दूषिकाकुण्डं वसाकुण्डं तथैव च ।। शुक्रकुण्डमसृक्कुण्डमश्रुकुण्डं च कुत्सितम् ।। ८ ।। कुण्डं गात्रमलानां च कर्णविट्कुण्डमेव च ।। मज्जाकुण्डं मांसकुण्डं नखकुण्डं च दुस्तरम् ।। ९ ।। लोम्नां कुण्डं केशकुण्डमस्थिकुण्डं च दुःखदम् ।। ताम्रकुण्डं लौहकुण्डं प्रतप्तं क्लेशदं महत् ।।2.29.१०।। तीक्ष्णकण्टककुण्डं च विषकुण्डं च विघ्नदम् ।। धर्म्मकुण्डं तप्तसुराकुण्डं चापि प्रकीर्त्तितम् ।। ११ ।। प्रतप्ततैलकुण्डं च दन्तकुण्डं च दुर्वहम् ।। कृमिकुण्डं पूयकुण्डं सर्पकुण्डं दुरन्तकम् ।। १२ ।। मशकुण्डं दंशकुण्डं भीमं गरलकुण्डकम् ।। कुण्डं च वज्रदंष्ट्राणां वृश्चिकानां च सुव्रते ।। १३ ।। शरकुण्डं शूलकुण्ड खड्गकुण्डं च भीषणम्।। गोलकुण्डं नक्रकुण्डं काककुण्डं शुचास्पदम् ।। १४ ।। सञ्चालकुण्डं वाजकुण्डं बन्धकुण्डं सुदुस्तरम् ।। तप्तपाषाणकुण्डं च तीक्ष्ण पाषाणकुण्डकम् ।। १५ ।। लालाकुण्डमसिकुण्डं चूर्णकुण्डं सुदारुणम् ।। चक्रकुण्डं वज्रकुण्डं कूर्म्मकुण्डं महोल्बणम् ।। १६ ।। ज्वालकुण्डं भस्मकुण्डं पूतिकुण्डं च सुन्दरि ।। तप्तसूर्यमसीपत्रं क्षुरधारं सुचीमुखम् ।। १७ ।। गोधामुखं नक्रमुखं गजदंशं च गोमुखम् ।। कुम्भीपाकं कालसूत्रमवटोदमरुन्तुदम्।। १८ ।। पांशुभोजं पाशवेष्टं शूलप्रोतं प्रकम्पनम् ।। उल्कामुखमन्धकूपं वेधनं दण्डताडनम् ।। ।। १९ ।। जालबन्धं देहचूर्णं दलनं शोषणङ्करम् ।। सर्पज्वालामुखं जिह्मधूमान्धं नागवेष्टनम् ।।2.29.२०।। कुण्डान्येतानि सावित्रि पापिनां क्लेशदानि च ।। नियुक्तैः किङ्करगणै रक्षितानि च सन्ततम् ।। २१ ।। दण्डहस्तैः शूलहस्तैः पाशहस्तैर्भयङ्करैः ।। शक्तिहस्तैर्गदाहस्तैर्मदमत्तैश्च दारुणैः ।। २२ ।। तमोयुक्तैर्दयाहीनैर्दुर्निवार्य्यं च सर्वतः ।। तेजस्विभिश्च निःशङ्कैस्ताम्रपिङ्गललोचनैः ।।२३ ।। योगयुक्तैः सिद्धयोगैर्नानारूपधरैर्वरैः ।। आसन्नमृत्युभिर्दृष्टैः पापिभिः सर्वजीविभिः ।। २४ ।। स्वकर्मनिरतैः शैवैः शाक्तैः सौरैश्च गाणपैः ।। अदृष्टैः पुण्यकृद्भिश्च सिद्धयोगिभिरेव च ।। २५ ।। स्वधर्म्मनिरतैर्वाऽपि विरतैर्वा स्वतन्त्रकैः ।। बलवद्भिश्च निःशङ्कैः स्वप्नदृष्टैश्च वैष्णवैः ।। २६ ।। एतत्ते कथितं साध्वि कुण्डसंख्यानिरूपणम् ।। येषां निवासो यत्कुंडे निबोध कथयामि ते ।। २७ ।। इति श्रीब्रह्मवैवर्त्ते महापुराणे नारदनारायणसंवादे द्वितीये प्रकृतिखण्डे सावित्र्युपाख्याने यमसावित्रीसंवादे नरककुण्डसंख्यानं नामैकोनत्रिंशो ऽध्यायः ।। २९ ।।
śrīnārāyaṇa uvāca || yamastasyai viṣṇumantraṃ dattvā ca vidhipūrvakam || karmmāśubhavipākaṃ ca tāmuvāca raveḥ sutaḥ || 1 || yama uvāca || śubhakarmavipākaṃ ca śrutaṃ nānāvidhaṃ sati || karmāśubhavipākaṃ ca kathayāmi niśāmaya || 2 || nānāprakāraṃ svargaṃ ca yāti jīvaḥ sukarmaṇā || kukarmaṇā ca narakaṃ yāti nānāvidhaṃ naraḥ || 3 || narakāṇāṃ ca kuṇḍāni santi nānāvidhāni ca || nānāpurāṇabhedena nāmabhedāni tāni ca ||4|| vistṛtāni gabhīrāṇi kleśadāni ca jīvinām || bhayaṅkarāṇi ghorāṇi he vatse kutsitāni ca || 5 || ṣaḍaśītiśca kuṇḍāni saṃyamanyāṃ ca santi ca || nibodha teṣāṃ nāmāni prasiddhāni śrutau sati ||6|| vahnikuṇḍaṃ taptakuṇḍaṃ kṣamakuṇḍaṃ bhayānakam || viṭkuṇḍaṃ mūtrakuṇḍaṃ ca śleṣmakuṇḍaṃ ca duḥsaham || 7 || garakuṇḍaṃ dūṣikākuṇḍaṃ vasākuṇḍaṃ tathaiva ca || śukrakuṇḍamasṛkkuṇḍamaśrukuṇḍaṃ ca kutsitam || 8 || kuṇḍaṃ gātramalānāṃ ca karṇaviṭkuṇḍameva ca || majjākuṇḍaṃ māṃsakuṇḍaṃ nakhakuṇḍaṃ ca dustaram || 9 || lomnāṃ kuṇḍaṃ keśakuṇḍamasthikuṇḍaṃ ca duḥkhadam || tāmrakuṇḍaṃ lauhakuṇḍaṃ prataptaṃ kleśadaṃ mahat ||2.29.10|| tīkṣṇakaṇṭakakuṇḍaṃ ca viṣakuṇḍaṃ ca vighnadam || dharmmakuṇḍaṃ taptasurākuṇḍaṃ cāpi prakīrttitam || 11 || prataptatailakuṇḍaṃ ca dantakuṇḍaṃ ca durvaham || kṛmikuṇḍaṃ pūyakuṇḍaṃ sarpakuṇḍaṃ durantakam || 12 || maśakuṇḍaṃ daṃśakuṇḍaṃ bhīmaṃ garalakuṇḍakam || kuṇḍaṃ ca vajradaṃṣṭrāṇāṃ vṛścikānāṃ ca suvrate || 13 || śarakuṇḍaṃ śūlakuṇḍa khaḍgakuṇḍaṃ ca bhīṣaṇam|| golakuṇḍaṃ nakrakuṇḍaṃ kākakuṇḍaṃ śucāspadam || 14 || sañcālakuṇḍaṃ vājakuṇḍaṃ bandhakuṇḍaṃ sudustaram || taptapāṣāṇakuṇḍaṃ ca tīkṣṇa pāṣāṇakuṇḍakam || 15 || lālākuṇḍamasikuṇḍaṃ cūrṇakuṇḍaṃ sudāruṇam || cakrakuṇḍaṃ vajrakuṇḍaṃ kūrmmakuṇḍaṃ maholbaṇam || 16 || jvālakuṇḍaṃ bhasmakuṇḍaṃ pūtikuṇḍaṃ ca sundari || taptasūryamasīpatraṃ kṣuradhāraṃ sucīmukham || 17 || godhāmukhaṃ nakramukhaṃ gajadaṃśaṃ ca gomukham || kumbhīpākaṃ kālasūtramavaṭodamaruntudam|| 18 || pāṃśubhojaṃ pāśaveṣṭaṃ śūlaprotaṃ prakampanam || ulkāmukhamandhakūpaṃ vedhanaṃ daṇḍatāḍanam || || 19 || jālabandhaṃ dehacūrṇaṃ dalanaṃ śoṣaṇaṅkaram || sarpajvālāmukhaṃ jihmadhūmāndhaṃ nāgaveṣṭanam ||2.29.20|| kuṇḍānyetāni sāvitri pāpināṃ kleśadāni ca || niyuktaiḥ kiṅkaragaṇai rakṣitāni ca santatam || 21 || daṇḍahastaiḥ śūlahastaiḥ pāśahastairbhayaṅkaraiḥ || śaktihastairgadāhastairmadamattaiśca dāruṇaiḥ || 22 || tamoyuktairdayāhīnairdurnivāryyaṃ ca sarvataḥ || tejasvibhiśca niḥśaṅkaistāmrapiṅgalalocanaiḥ ||23 || yogayuktaiḥ siddhayogairnānārūpadharairvaraiḥ || āsannamṛtyubhirdṛṣṭaiḥ pāpibhiḥ sarvajīvibhiḥ || 24 || svakarmanirataiḥ śaivaiḥ śāktaiḥ sauraiśca gāṇapaiḥ || adṛṣṭaiḥ puṇyakṛdbhiśca siddhayogibhireva ca || 25 || svadharmmaniratairvā'pi viratairvā svatantrakaiḥ || balavadbhiśca niḥśaṅkaiḥ svapnadṛṣṭaiśca vaiṣṇavaiḥ || 26 || etatte kathitaṃ sādhvi kuṇḍasaṃkhyānirūpaṇam || yeṣāṃ nivāso yatkuṃḍe nibodha kathayāmi te || 27 || iti śrībrahmavaivartte mahāpurāṇe nāradanārāyaṇasaṃvāde dvitīye prakṛtikhaṇḍe sāvitryupākhyāne yamasāvitrīsaṃvāde narakakuṇḍasaṃkhyānaṃ nāmaikonatriṃśo 'dhyāyaḥ || 29 ||
English translation
The names of the pits of hell Sri Narayana said—Yama the son of Surya imparted the knowledge of Visnu mantra to Savitrl and then started narrating the effects of They are cignikunda, tapatkunda, the terrific ksarakitnda, vithinda, the kiinda of urine, the kwida of cough, the kunda of poison, the kimda of eye-mud, the kunda of fat, the kunda of semen, nidrakunda, the denounced kunda of tears, the kunda of human refuse, the kunda of ear wax, the hinda of veins, the hinda of flesh, the hinda of nails, the kunda of hair on the body, a kunda of hair on head, the hinda of bones, the burning kunda and the kunda which burns like copper, the kunda burning like iron, the hinda with sharp thorns, the kunda of Dharnia, the hinda of boiling wine, the hinda having deadly poison, the kunda of sharp teeth, the hinda of insects, the kunda of puss, the hinda of snakes which is difficult to cross, the kunda of biting,
the kunda of terrific poison, the hinda of scorpions having vajra like teeth.
flames, the kunda of ashes and the kunda of bad smell. O beautiful one, similarly there creatures like burning sun, Asipatra, sharp edged, having a mouth of keen needles, lizard faced, having the face of a crocodile, having the face of an elephant, having the face of a cow, Kumbhipaka, Sarpajvdldmukha, Jivhd, Dhumdndha and Ndgavestana hindas are there.
O Savitri, These hindas are there to torture the sinners and several attendants keep guard over the sinners.
O noble lady, thfere are also hindas of arrows, hindas of tridents, kundas of terrific swords, circular kundas, the kunda of tortoises, the hinda of crows, the sdncdla kunda, the kunda of eagles, the terrific kunda, the kunda of burning stones, the kunda of heart fluid, the kunda of swords, the kunda of terrific powder, the circular kunda, the vajra kunda, the tortoise kunda, the kunda of The terrific messengers of Yama holding the danda, s'lila, pds'a, sahi and gadd (club) move on intoxicated in a frightening manner and devoid of any compassion. They move out on all the four sides and are terrific to look at. They possess great lustre, are fearless and have the complexion of copper and yellow eyes.
Resorting to yogic practices they move about taking to many forms. All the sinners have to face them in one form or other at the time death.
Such of the noble souls known as Saiva, Sakta, Saura, Ganapatyas, Punyatma and siddhas cannot be terrified by them.
Those who are devoted to their own dharma and are independent, unattached, brave and the fearless Vaisnavas do not have to face them even in dreams. O chaste lady, I have thus spoken out to you the number of the Kiindas of the hell. I am now going to tell you about the sinners who are lodged in these Kundas you please listen to him.
Chapter-aligned complete witnesses. Sanskrit Wikisource revision 117759 (2017-08-15T03:55:52Z); Shanti Lal Nagar English scan pages n351–n354: https://archive.org/details/brahma-vaivarta-purana-all-four-kandas-english-translation/page/n351/mode/1up. The historic English OCR transcription is lightly normalized; no verse-by-verse alignment is asserted.